När jag började läsa på om detta var det jag tänkte på pojkar i prinsessklänningar och flickor lekandes med bilder. När jag sedan fått mer kött på benen insåg jag att det är så mycket mer. Det handlar om att ge varje barn fler möjligheter. Kristina Henkel skriver om detta i sin bok ”En jämställd förskola – teori och praktik”.

”Jämställdhet handlar inte om att ta bort utan att lägga till/…/ Att lägga till  handlar även om att vi måste bredda genom att fylla könssteriotypa lekar, material, sysslor mm. med nytt innehåll” (En jämställd förskola – teori och praktik, Henkel, s. 64)

”Red sports toy car” by Dennis Wong CC (by)

”Lolly Dollies” by merwing✿little dear CC (by)

För att ett arbete med genuspedagogik ska fungera krävs det att vi väcker vårt genusmedvetenhetstänk och handlar efter våra nya insikter. Verktyg behövs och man bör be någon kunnig om hjälp för att utöka sin verktygslåda. Det krävs att hela personalen är ombord och att man har ett gemensamt mål.

Det underlättar om man har:

- Ett intresse och vilja att göra en förändring
Pdfö98 och skollagen säger att förskolan ska arbeta för jämställdhet mellan flickor och pojkar, och att man ska motverka de traditionella könsrollerna. Det gäller att hitta intresset i detta och viljan att göra arbetet så bra som möjligt, och framförallt att utnyttja all den information som finns om det – man vill ju inte vandra på den där lite halvsuddiga vägen fram mot en lika halvt jämställd förskola och samhälle.

- Förberedning
Genom att förbereda sig med t.ex. föreläsningar och litteratur och genom att ta in någon som är kunnig inom området blir arbetssättet mer klart och en suddig väg fram till något som ska likna jämställdhet kan undvikas.

- En säker personalgrupp
En personalgrupp som är säkra med varandra krävs då metoder som att filma arbetet är bra för att kunna väcka sig själv och se vad som kan förbättras i behandling av flickor och pojkar. Att föra anteckningar på varandra är nyttigt, det gynnar både den som skriver och den som blir observerad – men detta kräver en trygghet i gruppen.

- Tålamod
Ett sätt att se skillnad i behandling på flickor och pojkar är att föra protokoll över negativa tillsägelser, hjälp och positiva ord barnen får. Det gäller här att ha tålamod och ta den tid det behövs.

Free Two Happy Girls Holding Hands Walking to School at Sunrise Creative Commons

by Pink Sherbet Photography CC (by)

Jag har tagit del av en observation gjord i Malmö där man bevakade ett projekt med genuspedagogik i en förskola. Ett av problemen observatorerna såg i detta projekt var att personalen inte var riktigt på det klara med vad målet med projektet var, hur de skulle ta sig dit och varför.

Förberedning
Det är viktigt att personalen är förberedd, med t.ex. föreläsningar eller litteratur. Det är även viktigt att alla är medvetna om att det kommer att krävas en rejäl personlig granskning. Ett arbete med genuspedagogik handlar om att granska sig själv och en öppen dialog är nödvänlig då det handlar om att utbyta åsikter och få bekräftelse av varandra.

Säkerhet
Det handlar om att titta på sig själv och sitt sätt att handla och att lära sig något av det. Man måste hitta sitt genusmedvetenhetstänk. Att ligga under förstoringsglaset kan kännas läskigt och då krävs det en personalgrupp där alla känner sig säkra.

Filma sitt arbete – känna sig bekväm, utnyttja någon kunnig
Ett av sätten att komma igång och få ett genusmedvetet arbetssätt är att personalen filmar sig själv in action, alltså i sitt arbete med barnen. En fördel är då att alla känner sig trygga och att alla vågar se och prata om hur man själv handlar i olika situationer.

Det är bra att ha med någon som är kunnig inom området för att få råd och som kan vägleda i arbetet, det kan även vara någon som i början leder diskussionerna i personalgruppen som sedan kommer att komma av sig självt. Det är viktigt att följa upp arbetet som görs, utvärdera, för att alla ska kunna förbättra sig ännu mer.

Det är viktigt att diskutera jämställdhet och tidigt göra barnen medvetna om att alla har lika värde. Det är viktigt att, som Kristina Henkel säger i sin bok ”En jämställd förskola – teori och praktik”, bredda könsrollerna. Att visa att en pojke och en flicka inte behöver vara på ett speciellt sätt. Att involvera barnen är viktigt och ja, hur ska man då göra det?

Jag var och besökte en förskola tidigare i höstas. Där fick jag ett bra tips på hur man kan göra detta; ha genussamlingar. På förskolan jag besökte har de genussamlingar där de t.ex. läser böcker och har diskussioner om dess innehåll. Barnen har bl.a. fått läsa om ett tvillingpar som fick byta roller med varandra för en dag. Innehållet på samlingarna kan man ju då variera så att det blir kul för barnen men som fortfarande berör ämnen som jämställdhet, genus mm.

”Glasses” by Thomas Hawk CC (by)

”Big nose horse” by Tambako the Jaguar CC (by)

Ja, skolverket ser er, men vad säger skollagen och Lpfö 98 lite mer exakt?

Förskolan har en skyldighet att arbeta för att främja jämställdhet och morverka traditionella könsroller. Därför är det mycket väsentligt för dessa verksamheter att ta del av och förstå hur ett arbete med genuspedagogik går till -så att de kan uppfylla de krav som skolverket faktiskt ställer på dem.

”Jämställdhet mellan flickor och pojkar
Det är viktigt att personalen
- aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska verksamheten
- analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet.” (skolverket)

–> Alltså, personalen ska arbeta aktivt för att främja jämställdhet och en diskussion i personalen ska föras för att själva kunna bli medvetna om sina egna föreställningar om könsrollerna etc.

Detta kommer direkt ur Lpfö 98 och vad texten säger är nog många redan bekanta med. Något man kanske däremot inte är lika bekant med är metoder som gör att dessa mål uppnås. Det är något jag tar upp exempel på i denna utställning om arbetet med genuspedagogik.

”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” (Lpfö 98)

”The Captain” by Thomas Hawk, CC (by)

–>  Det handlar om lika förutsättningar och möjligheter. Personalen i förskolan ska motverka traditionella könsroller, och det handlar i grund och botten om att ge flickor och pojkar fler sätt att vara på, de ska inte fastna i en typisk roll på grund av sitt kön. Det som kan göras är att lära sig mer om ett arbete med genuspedagogik för att kunna ge varje barn alla de möjligheter de förtjänar, utan att deras kön blir ett omedvetet hinder.

”Holly and her bear” by Thomas Hawk CC (by)